Player's corner: Materialkoll med CO

 
Johan beskrev i det första inlägget mig som en person som är väldigt noggrann med utrustningen. Om jag skulle dementera det skulle alla som känner mig veta att jag ljuger så det är ingen idé för mig att försöka dölja det. Under hela min hockeykarriär har jag ägnat mycket tid åt att försöka optimera mitt material. Alla delar av min utrustning har på något sätt modifierats. För mig finns det inte bra eller dålig form. Naturligtvis är den fysiska komponenten viktig men om man säger att en spelare gör skickliga saker för att han ”är i form” påstår jag snarare att det är för att han är i harmoni med sin utrustning. Därför handlar början av säsongen mycket för mig om att komma i harmoni med utrustningen. Hur har denna säsong utvecklats sig då? Harmoni eller besvikelse? Låt mig börja med en liten historia:
 

I antikens Grekland fanns en stad där fångar som bestraffades med döden blev kastade i en inhägnad där fem blodtörstiga lejon var inlåsta. En publikbehållning för invånarna i staden som ville se fångarna bli brutalt uppätna. Men en dag rymde ett lejon från inhägnaden. Det råkade vara den största och starkaste katten av de fem. Lejonet flydde bort från staden, men oron började sprida sig bland invånarna, alla förstod att lejonet skulle komma tillbaka för att hitta mat när hungern slagit till. Kejsaren beslöt sig för att ta sitt ansvar och dräpa den stora besten. Problemet var att ingen i staden besatt kunskapen att smida ett så pass starkt svärd som kunde ta livet av lejonet. Den mäktiga ledaren fick sända ett bud med en stor säck silvermynt till en stad långt bort där det fanns en specialist inom svärdsmideri. Ett svärd av högsta kvalité lovades levereras inom 7 dagar.

När 10 dagar passerat hade inget svärd levererats och paniken i staden spred sig när lejonet skymtades i utkanten av staden. Kejsaren såg inget annat val än att öppna stadens portar och bege sig ut med ett av sina gamla svärd i handen. Ingen annan tordes följa med på detta livsfarliga uppdrag. 

När solen gick upp dagen efter och han inte återvänt förstod alla hur striden slutat. En hop av kejsarens undersåtar red ut för att leta efter spår av den forna ledaren. Det tog inte lång tid innan de hittade blodspår i sanden där lejonet släpat sitt offer. I en hög av sönderrivna kläder hittade de också kejsarens svärd, avbrutet på mitten…

Vad säger den här otroligt sanna historien oss? Jo att leveransen av vapen är livsviktigt och inte bör nonchaleras på något sätt. I Juni beställde jag klubbor av CCM och det skulle ta 4-5 veckor innan de nått mina händer. Ca 10 veckor senare kom dom och jag fick under försäsongen spela med förra årets vapen istället. Med vapen syftar jag inte på att de är oerhört målfarliga utan på att bladen ser råttbina ut och skulle orsaka motståndaren ett antal kolfiberstickor i huden om olyckan skulle vara framme. Nu har jag under senaste åren försökt lära mig att inte fundera för mycket kring utrustningen men tyvärr är det svårt att låta bli att tänka på varför det ALLTID tar så lång tid att få fram prylarna som beställts? Ett problem jag inte bara upplevt med CCM. Nu vet jag inte med all säkerhet att det i det här fallet var CCM som var långsamma eller om problemet ligger någon annanstans på vägen. Men helt klart är iallafall att det är jobbigt att vara materialspelare i div 1 ibland för leveranserna verkar inte tas på allvar?

Nåväl! Låt oss ta upp ett tips om hur man optimerar sin utrustning! Nya handskar är inget man sätter på händerna med glädje. De flesta handskar tillverkas numera med förstärkningar i innerhandsken för att det inte ska gå hål i dom. Något klubbarna förmodligen gillar eftersom det blir billigare men något jag ogillar starkt, för med ett extra lager skinn mellan handen och klubban minskar känslan i klubbehandlingen. Att det blir hål i handskarna är ju ett problem, men det löser man enkelt genom att antingen sy ihop hålet eller köpa nya handskar. Problemet med en tjockare innerhandsken är ett problem som bör lösas först. Förra veckan fick vi alla i Anchors nya enhetliga handskar, med förstärkt innerhandske. Paniken spreds sig snabbt, det här var inget jag gått med på att använda. Men med lite granskning visade det sig att det fanns potential i dessa handskar så det var bara att åka hem till sylådan och hämta en sprättade och ta bort förstärkningen.

 

En enkel men självklar operation, som jag inte var ensam om att göra. Handskarna har dock en viss inkörningsperiod trots modifieringen. Varför jag och Elliot Lorraine valde att spela med gamla handskar i seriepremiären mot Vallentuna. Att Elliots handskar råkade vara röda och just gamla Vallentunahandskar kanske är något för Johans bötelista...? 

I nästa inlägg får ni läsa om hur Johan lyckas prestera bra i jobbet som säljare samt i sin position som lagets viktigaste spelare. Fram till dess, kom ihåg: Man är aldrig bättre än sitt material! 

/CO