Classic: Sverige

Allsvenskan räknas av många som Europas bakgård när det kommer till fotboll men landslaget har en rik historia som och man är ett av ganska få länder som tagit flera VM-medaljer. Här kommer en startelva med elva stycken spelare som gjort det bra i både klubblagssammanhang och med den blågula tröjan på sig. 
 
MÅLVAKT: Ronnie Hellström
Meriter i urval: 77 landskamper, 2 Guldbollar (1971,1978), spel i 3 VM. 
 
HÖGERBACK: Roland Nilsson
Meriter i urval: 118 landskamper, guldbollen (1996), UEFA-cupmästare (1987), 3 SM-guld (1983,1987,1999), VM-brons (1994). 
 
MITTBACKAR: Olof Mellberg & Björn Nordqvist
Meriter i urval (Mellberg): 117 landskamper, guldbollen (2003), SM-guld (1998), 2 Grekiska ligaguld (2011,2012), spel i 2 VM, spel i 4 EM. 
Meriter i urval (Nordqvist): 114 landskamper, guldbollen (1968), 2 SM-guld (1962,1963), Holländsk mästare (1975), spel i 3 VM. 
 
VÄNSTERBACK: Erik Edman
Meriter i urval: 57 landskamper, 2 SM-guld (1999,2011), 2 Svenska cupguld (1998,2010), spel i 1 VM. 
 
HÖGERMITTFÄLT: Kurt Hamrin
Meriter i urval: 32 landskamper, 1 VM-silver (1958), Italiensk mästare (1968), Italiensk cupmästare (1961,1966), Europacupmästare (1969). 
 
CENTRAL MITTFÄLTARE: Nils Liedholm
Meriter i urval: 23 landskamper, VM-silver (1958), OS-guld (1948), 2 SM-guld (1947,1948), Italiensk mästare (1951,1955,1957,1959). 
 
VÄNSTERMITTFÄLT: Lennart "Nacka" Skoglund
Meriter i urval: 11 landskamper, VM-silver (1958), VM-brons (1950), Italiensk mästare (1953,1954). 
 
OFFENSIV MITTFÄLTARE: Fredrik Ljungberg
Meriter i urval: 75 landskamper, SM-guld (1997), 2 Guldbollar (2002,2006), Engelsk ligamästare (2002,2004), Engelsk cupmästare (2002,2003,2005), Spel i 2 VM, spel i 3 EM. 
 
ANFALLARE: Gunnar Nordahl & Henrik Larsson
Meriter i urval (Nordahl): 33 landskamper, guldbollen (1947), OS-guld (1948), 4 SM-guld (1945,1946,1947,1948), Italiensk mästare (1951,1955). 
Meriter i urval (Larsson): 106 landskamper, VM-brons (1994), 2 guldbollar (1998,2004), Skotsk mästare (1998,2001,2002,2004), Spansk mästare (2005,2006), Engelsk mästare (2007). 
 
 
"Il bisonte" har en given plats i startelvan. 
 
 
BUBBLARE: Thomas Ravelli, Glenn Hysén, Sven Axbom, Gunnar Gren, Tomas Brolin, Bo Larsson, Ralf Edström, Torbjörn Nilsson, Agne Simonsson, Ove Kindvall. 
Det är givetvis väldigt svårt att ta ut en startelva när det finns flera hundra spelare att välja på men det var dem här jag ville lyfta fram lite extra. Det är värt att notera att jag endast tagit med spelare som lagt skorna på hyllan, annars skulle såklart en viss Ibrahimovic vara med i laget. 
 
När vi ändå är inne på ämnet så tycker många (ja faktiskt de flesta) att Zlatan Ibrahimovic är landets bästa spelare genom tiderna och om man ser på de rena kunskaperna så är han förmodligen det - men det vore inte riktigt rättvist. Förr i tiden var förutsättningarna sämre, en spelare på tex 1950-talet kunde inte göra de tekniska saker som en spelare kan göra nuförtiden, både bollarna och skorna har utvecklas enormt sedan dess vilket har gett dagens spelare en fördel. Det är även mycket mer pengar i sporten vilket har gjort att allt måste skötas mer proffesionellt men det är en lockande tanke att fundera på hur bra en spelare som tex Kurt Hamrin hade varit om han fått dagens "proffsbehandling". 
 
Om vi bara ser på de rena meriterna så är en spelare som Gunnar Nordahl i samma klass. Den svenske anfallaren dominerade i allsvenskan och vann skytteligan hela fyra gånger innan han flyttade ner till Italien där dominansen skulle fortsätta. Mellan 1950-1955 vann Nordahl den italienska skytteligan fem gånger och han noterades för hela 225 mål (på 291 matcher) i Serie A, jämfört med Ibrahimovic 122 mål på 219 matcher. 
 
I landslaget kan man också jämföra spelarnas meriter, där har Ibrahimovic förvisso målrekordet med sina 62 mål på 111 matcher men Nordahls facit känns snäppet mer imponerande - han gjorde hela 43 mål på 33 landskamper vilket ger ett målsnitt på 1,3 mål per match jämfört med Zlatans på 0,55. 
 
Jag tycker fortfarande att Zlatan är en otroligt bra fotbollsspelare men menar att vi inte ska stirra oss blinda på nuvarande spelare utan även blicka tillbaka och minnas de gamla giganterna som gjorde Sverige till ett fotbollsland att räkna med även internationellt. 
 
0 kommentarer

Classic: Brasilien

Brasilien är ett av de mest klassiska fotbollsländerna, man har vunnit flera VM-guld och ses alltid som en av favoriterna när det är dags för de stora turneringarna att spelas, oavsett om det är VM, OS eller Copa America. Om jag fick välja att sätta ihop en startelva med de allra bästa spelarna som spelat i den gula tröjan så skulle laget se ut såhär.
 
MÅLVAKT: Claudio Taffarel
Meriter i urval: 101 landskamper, VM-Guld (94), VM-Silver (98), Turkisk mästare (99,00), UEFA-cupmästare (00). 
 
HÖGERBACK: Cafú 
Meriter i urval: 142 landskamper, VM-Guld (94,02), VM-Silver (98), Italiensk mästare (01,04), Champions Leaguemästare (07). 
 
MITTBACKAR: Aldaír och Djalma Santos
Meriter (Aldair): 80 landskamper, VM-Guld (94), VM-Silver (98), Italiensk mästare (01). 
Meriter (Santos): 87 landskamper, VM-Guld (58,62), Brasiliansk mästare (67). 
 
VÄNSTERBACK: Roberto Carlos
Meriter i urval: 125 landskamper, VM-Guld (02), Spansk mästare (97,01,03,07), Champions Leaguemästare (98,00,02). 
 
DEFENSIVA MITTFÄLTARE: Duda och Gilberto Silva
Meriter (Duda): 91 landskamper, VM-Guld (94), VM-Silver (98), Copa America (89,97). 
Meriter (Silva): 92 landskamper, VM-Guld (02), Premier Leaguemästare (04), Copa America (07). 
 
OFFENSIVA MITTFÄLTARE: Rivaldo och Zico
Meriter (Rivaldo): 73 landskamper, VM-Guld (02), Spansk mästare (98,99), Grekisk mästare (05,06,07).
Meriter (Zico): 71 landskamper, VM-Brons (78), Brasiliansk mästare (80,82,83). 
 
ANFALLARE: Ronaldo och Pelé
Meriter (Ronaldo): 97 landskamper, VM-Guld (94,02), VM-Silver (98), Spansk mästare (03,07), Copa America (97,99). 
Meriter (Pelé): 91 landskamper, VM-Guld (58,62,70), Brasiliansk mästare (68). 
 
Pelé är given i min elva. 
 
Det finns givetvis många andra bra spelare man skulle kunna ha i den här elvan, Romario, Bebeto och Garrincha är ju tre stycken heta kandidater till en plats samtidigt som Ronaldinho och Kaká är två spelare som säkert skulle kunna ta plats om man tog med spelare som fortfarande är aktiva. 
 
Hur skulle din elva se ut?
0 kommentarer

Tiden då svenskarna dominerade i Serie A

Visst, Sverige har en handfull spelare i Italienska Serie-A men man är långt ifrån den nivån som man hade på 1950 och 60-talet då flera av landets bästa spelare höll till i det sydeuropeiska landet. I det här inlägget tänkte jag ta en titt på några av de svenska diamanterna i den italienska skattkistan. 
 
Redan 1948 började den svenska vågen dra in över Italien när Gunnar Nordahl lämnade IFK Norrköping för spel i Milan, det skulle bli början på en svensk storhetstid i klubben. Redan under första säsongen hittade värmlänningen rätt 16 gånger och det skulle gå ännu bättre när Gunnar Gren och Nils Liedholm gjorde honom sällskap i Milanoklubben. Under sina totalt åtta säsonger i klubben gjorde Nordahl hela 209 mål i ligaspelet och vid fem tillfällen vann han Serie A:s skytteliga, de andra svenskarna hade också en framgångsrik tid i klubben, Gren gjorde 18 mål redan första säsongen medans Nils Liedholm skulle bli en riktig Milan-legend med fyra ligaguld innan spelarkarriären avrundades 1961. 
 
Gre-No-Li dominerade i Milan på 1950-talet. 
 
1950 spelade Lennart "Nacka" Skoglund sitt första VM och efter turneringen bytte han AIK mot Inter, där skulle han snabbt blomma ut och det blev tolv ligamål redan första säsongen. Mellan 1952-1954 vann man två ligaguld och den tekniske svensken hade en stor del i framgångarna, när han var som bäst ute på kanten så kunde ingen stoppa honom. 1959 bytte Nacka Inter mot Sampdoria och det var början på slutet i söderkisens storhetstid, efter tre säsonger i klubben flyttade han vidare till Palermo men där trivdes han aldrig utan valde att flytta hem till Stockholm igen där han avrundade spelarkarriären med några säsonger i Hammarby.
 
Året efter att "Nacka" flyttat till Italien gjorde Hasse Jeppson samma resa, det blev snabbt succé i Atalanta och han stod för hela 22 mål på 27 matcher. Jepsson är inte lika välkänd som de andra svenskarna men hans facit är imponerande och med totalt 80 Serie-A mål så är han en av de mest framgångsrika, speciellt med tanke på att han bara spelade sex år i landet. 
 
1956 flyttade en annan svensk ner till Italien, Kurt Hamrin hade dominerat hemma i AIK men nu var det dags att testa på proffslivet och efter en säsong i Juventus så exploderade han i Padova där det blev hela 20 mål på 30 matcher. Efter VM-Succén 1958 flyttade Hamrin vidare till Fiorentina där han skulle bli en nyckelspelare, de kommande nio åren skulle stockholmaren tillhöra ligans bästa spelare och vid två tillfällen tog han hem cupen med klubben där han numera ses som en av de allra största. 1967 flyttade den då 33-årige mittfältaren vidare till Milan och då skulle han äntligen lyckas vinna ligan, han vann sedan även europacupen i klubben. 1971 avslutade "Kurre" sin framgångsrika tid i Italien med spel i Napoli men kärleken till landet var så stor att han valt att stanna där och han bort fortfarande i trakterna kring Florens. 
 
En annan spelare att nämna är Arne Selmosson, anfallaren som gjort mål för både Lazio och Roma i det mytomspunna Romderbyt. Arne flyttade till Italien 1954 och under sina totalt tio år i landet så hann han med att göra tio eller mer mål vid fem tillfällen, det blev dessutom en cuptitel med Lazio 1958. 
 
På 70-talet fanns det inte så många svenskar i Italien men på 80-talet började dem komma tillbaka och spelare som Glenn Strömberg, Glenn Hysén och Robert Prytz lyckades bra i sina klubbar. På 90-talet kunde vi bland annat hitta Tomas Brolin och Klas Ingesson i Serie-A klubbar men Kennet Andersson och Jonas Thern höll också till i världens då bästa liga. 
 
På 2000-talet har svenskarna blivit allt färre och det är nästan bara Zlatan Ibrahimovic som verkligen kunnat dominera, det känns som det kommer dröja innan svenskarna kan leverera på samma sätt som de gjorde på 50-talet. 
0 kommentarer