Over there #8 - "Ett helt annat spel"

Sommaren är här men intervjuserien "over there" rullar vidare och den här gången har vi kommit till målvaktstalangen Filip Larsson som avslutat sin första säsong i nordamerika, och som ska gå in på sin första säsong inom collegehockeyn. 19-åringen är draftad av Detroit men har siktet inställt på den kommande säsongen då det blir spel i University of Denvers lag. 
 
Inför säsongen lämnade du Sverige för att fortsätta karriären utomlands, hur kommer det sig att det blev spel i USHL och varför just Tri-City Storm?
- Jag såg möjligheten att spela college hockey och därför bestämde jag mig för att förbereda mig på bästa sätt och det var genom att spela i USHL, Varför det blev just Tri City storm var därför dem var väldigt intresserade av mig och jag kände att jag skulle få väldigt många matcher där. 
 
Hur ser du tillbaka på dina första dagar i nordamerika?
- Det var mycket intryck, Det här med att komma till ett nytt land, nytt språk och till en väldigt liten stad var en stor omställning, och att dessutom flytta in hos en främmande familj. trots det kändes allt bra redan från start. 
 
Om man tar en titt på statistiken verkar du ha lyckats väldigt bra den här säsongen, hur tycker du själv det gått?
- Det gick väldigt bra, Jag fick mycket förtroende och fick spela princip varje match. Det kändes bra redan från första matchen och jag tyckte jag hade hög lägstanivå så jag är nöjd med min säsong.  
 
Du tog en plats i All-Star Team och blev dessutom utsedd till ligans allra bästa målvakt. Hur kändes det när du fick den utmärkelsen?
- Väldigt kul, att få det bekräftat av ligan att man gjort någonting rätt och bra var en go' känsla. 
 
Den här säsongen fick du även chansen att spela JVM, kändes det som en överraskning eller hade du en känsla av att du skulle bli uttagen? 
- Jag kände att det fanns goda chanser så det var inte någon överraskning. Men jag var samtidigt inte helt säker så jag blev väldigt glad. 
 
Den här säsongen har du haft tre andra svenskar med dig i Tri-City, hur viktigt har det varit för dig?
- Det är nog bara viktigt i första början innan man kommit in i laget och lärt känna alla andra, jag hade en amerikansk rumskamrat från mitt lag så för mig kändes det bra väldigt tidigt ändå. men såklart är det skönt att ha nån att prata svenska med ibland. 
 
Kan du beskriva lite hur din vardag ser ut, skiljer den sig mycket mot hur det var hemma i Sverige?
- Skillnaden var att jag inte gick i skolan under det här året vilket innebar att jag hade väldigt mycket fritid. Det blev mycket serier, slappande och häng med lagkamrater utanför isen. En vanlig dag såg ut så att jag var ledig fram till ett på eftermiddagen, då åkte jag tjugo minuter med bil till arenan för att sedan ha målvaktsträning en stund och sedan ett vanligt ispass. sen var det hem för att äta middag med min värdfamilj. 
 
 Larsson hade en räddningsprocent på 94.1 under säsongen i Tri-City Storm. 
 
Hur skulle du säga att intresset för hockey är i Kearney?
- Det är ju en liten stad med endast 35000 invånare så Tri City Storm är ju lite av deras stolthet, så det fanns ju en del hängivna supportrar. det var väl runt två tusen på matcherna. 
 
Finns det någon speciell spelare i laget som du tror har en extra stor chans att nå långt?
- Vi hade väl ingen sån spelare som gjorde mycket poäng eller utmärkte sig direkt. Men jag tror på Tyler Madden,, han går nog i årets draft och har bra potential.
 
Har året i USA gjort att du ändrat ditt sätt att spela på något speciellt vis?
- Ja, det är ju ett annat spel därborta och mindre is-yta så jag behövde ändra mitt spel lite. först och främst är det bättre skyttar i USA så det krävdes att jag började använda mina händer mera och Sen har jag utvecklat spelet med klubban vilket har gjort att jag använt det betydligt mer sen jag lämnade Sverige. Men bortsett från det är det inga jätteskillnader eftersom man har sitt spel som man är trygg i. Jag har mitt sätt att spela vilket funkar för mig. 
 
Om man tar en titt på din karriär så verkar det ha gått väldigt fort, 2014 spelade du i en U16-serie och två år senare draftades du av Detroit. Hur kändes det när det blev klart?
- Jag spelade i Stockholms bästa U16-serie, däremot spelade jag i ett lägre rankat lag vilket bara var en fördel eftersom jag fick extremt många skott emot mig varje match vilket gjorde så att jag utvecklades. När det var mitt draft år spelade jag ganska lite och var inte alls nöjd med min säsong. Jag visste att det fanns en möjlighet att jag skulle gå i draften men jag hade inga förväntningar på att jag verkligen skulle gå, därför blev jag väldigt glad när det hände. 
 
Många unga drömmer om att en dag spela i NHL, hur såg dina framtidsdrömmar ut när du började spela hockey?
- Jag var på hovet och globen en del under min uppväxt och såg Djurgården spela så det var nog min första dröm, sen kom såklart en önskan att spela i NHL. 
 
Nu väntar en sommar med tid för träning men även en hel del fritid, har du hunnit planera något speciellt innan nästa säsong drar igång?
- Nej, inget speciellt än så länge, jag kom nyss hem efter varit borta åtta månader så just nu är det bara skönt att vara hemma och koppla av och träna. Vi har sommarställe på Gotland så det ska väl spenderas lite tid där, annars är det mest träna och njuta av sommaren hemma i Stockholm.  
 
Avslutningsvis, i den här intervjuserien pratar vi som sagt var med svenska spelare på andra sidan atlanten, finns det någon du tycker vi borde ta ett snack med?
- Jag rekomenderar Jacob Moverare. 
 
FAKTA: Filip Larsson 
Ålder: 19 år
Längd/Vikt: 188cm/82kg
Position: målvakt
Moderklubb: Boo IF
Statistik 2017/18: 30 matcher, 94.1% (Tri-City Storm, USHL)
Meriter: J20-SM Guld, U20-VM Silver, U18-VM Silver, USHL:s bäste målvakt (17/18), 15 juniorlandskamper
 
FAKTA: Tri-City Storm
Grundad: 2000
Arena: Viaero Event Center (4047)
Coach: Anthony Noreen (sedan 2017)
Svenska spelare genom tiderna: Jacob Johansson, Filip Larsson, Johan Mattsson, Peter Hamrén, Mattias Göransson, Hugo Blixt, Fredric Larsson, Jakob Ringsby, William Brännmark, Jimmy Jensen, Filip Forsmark, Linus Weissbach, Philip Alftberg, Calle Ridderwall 
Kända spelare genom tiderna: Jaden Schwartz (St Louis), Blake Coleman (New Jersey), Matt Bailey (Mora), Bill Thomas (Köln)
Kuriosa: Klubben är relativt ny men har ändå hunnit med en hel del, genombrottet kom säsongen 02/03 då man nådde slutspel för första gången och året efter vann man grundserien och gick hela vägen till final men väl där blev det förlust mot Waterloo (som bara slutat sjua i grundserien). De kommande åren skulle man bland annat nå semifinal tre gånger men för två år sedan nådde man hela vägen, den här gången besegrades Dubuque Fighting Saints i finalen och backen Mattias Göransson var en av spelarna som fick lyfta pokalen. Den här säsongen slutade man sexa i grundserien men föll sedan i den första slutspelsrundan. 
 

Over there #7 - "Utmana mig själv"

Idag drar en ny vecka igång och jag tänkte att det är ett utmärkt tillfälle för nästa del i intervjuserien där vi pratar med svenska spelare som flyttat till andra sidan atlanten. Tidigare har vi spenderat mest tid på den östra sidan av Nordamerika men idag är det dags att ta oss så långt västerut vi kan. Nämligen till Alaska. Där hittar vi forwarden Nils Rygaard som är inne på sin tredje säsong med Seawolves, hockeylaget på University of Alaska-Anchorage. 
 
För ungefär fyra år sedan tog du ditt pick och pack och flyttade till Janesville i Wisconsin, hur kommer det sig att du valde att ta det stora steget? 
Det stora beslutet av att åka över var framför allt möjligheten att kombinerar elithockey med en universitetsutbildning. Sedan var jag också väldigt sugen på att utmana mig själv och göra det här äventyret.
 
Kan du minnas tillbaka hur din första dag på amerikansk mark såg ut? 
Den dagen var väldigt spännande och något jag för alltid kommer att komma ihåg. Jag landade i Chicago och blev varmt välkomnade av en helt fantastisk familj som jag fick bo hos som jag har fortfarande en stark relation och kontakt med. Sedan var allt runt omkring starka intryck. 
 
Ser man till statistiken verkar din första säsong i Janesville vara väldigt lyckad, hur ser du tillbaka på den? 
Första säsongen var en väldigt lyckad säsong samt en stor omväxling inom ishockeyn för mig med det mindre rinkarna och den Nordamerikanska ishockeyn. 
 
När det var dags för din andra säsong i klubben blev du vald till lagkapten, hur kändes det att få det ansvaret i en utländsk klubb? 
Det var en fantastisk utmärkelse samt förtroende från laget och alla ledarna att bli lagkapten. Att vara kapten i ett annat land var en grym utmaning och lärdom som jag känner att jag gjorde bra. 
 
 Rygaard stod för 47 poäng på 89 matcher i Janesville Jets. 
 
En bit in i säsongen 15/16 lämnade du NAHL för att spela collegehockey, hur kommer det sig att du hamnade i just Alaska? 
Jag hade pratat med några skolor under min tid i Janesville men när University of Alaska Anchorage kom och vill att jag skulle börja efter nyår såg jag en väldigt bra möjlighet att ta nästa steget i min hockey. 
 
Blev det en stor omställning att flytta så pass långt norrut? 
Att bo och leva i Anchorage påminner väldigt av det nordliga delarna av Sverige. Men det är en annan levnadsstil och kultur i Alaska som är en fantastisk plats som har gett mig mycket personligen. 
 
Hur skulle du säga att skillnaden är mellan att spela i NAHL och collegeligan? 
Det är en väldigt stor skillnad från junior hockey i NAHL till Collegehockeyn då både fart, styrka, skills och intelligens höjs till nästa nivå. 
 
Hur ser din vardag ut, jag antar att det blir mycket studerande och hockey? 
En vanlig vardag för mig är frukost vid 07:00 i ishallen sen har vi träning på isen samt gym fram till 13:00 sen efter det är det lektioner och en massa plugg som ska göras. Sedan har vi match Fredag och Lördag runt om i hela USA. Så det blir många flygresor runt omkring i landet. 
 
Har dina år i USA gjort att du ändrat ditt sätt att spela?
Jag har självklart ändrat en del i mitt spel i USA. Men skulle säga att det handlar om att utveckla sig själv till att bli en hockeyspelare som har många egenskaper och man kan alltid bli bättre i allt. Strävan i att alltid bli bättre i alla det olika delarna på isen är en stor motivationsfaktor.
 
Vilken roll skulle du säga att du har i "Seawolves"? 
Jag är en väldigt hårt jobbande två-vägs forward som gör allt för laget. Är en person som skapar mycket energi i laget. Mina styrkor är min fart, styrka och explosivitet. 
 
Du har Vita Hästen som moderklubb, hur pass nära följer du laget nuförtiden? 
Sjävklart följer jag hur det går i Hästen och övriga hockeysverige. Både SHL och HockeyAllsvenskan är två starka ligor som hela tiden växer och ger en underhållande ishockey att titta på och följa. 
 
I en tidigare intervju tipsade Adam Winborg om dig, kan du berätta lite hur ni lärde känna varandra? 
Adam och jag är väldigt när vänner som har både spelat och levt tillsammans i Janesville med samma mål med college. Nu är vi båda där och utvecklas. 
 
Har du några planer på var du kommer spela nästa säsong? 
Jag går nu in i mitt senior year på college i Alaska. Sedan får vi se vart allt bär efter nästa år. 
 
Avslutningsvis, finns det någon annan svensk spelare "over there" som du tycker vi borde göra en intervju med? 
Martin Sundberg. Väldigt när vän som också spelar i USA. 
 
FAKTA: Nils Rygaard
Ålder: 23 år
Längd/Vikt: 180cm/84kg 
Position: forward
Moderklubb: Vita Hästen
Statistik 2017/18: 24 matcher, 3 poäng (1+2), 10 utvisningsminuter
 
FAKTA: University of Alaska-Anchorage
Grundad: 1954
Arena: George M Sullivan Arena (6399)
Coach: Matt Thomas (sedan 2013)
Svenska spelare genom tiderna: Daniel Näslund, Nicolas Erb Ekholm, Nils Bäckström, Jonas Hedberg, Thomas Kraft, Nils Rygaard
Kända spelare genom tiderna: Kevin Clark (Brynäs) 
Kuriosa: 1994 skrev Thomas Kraft historia när han blev den första svensken att spela i klubben. Backen spelade en dryg säsong innan det blev en flytt till WCHL-laget Anchorage Aces. Karriären fortsatte sedan i Hammarby och rundades av med några matcher i Väsby. Daniel Näslund är den svensk som spelat flest matcher för universitetslaget, mellan 2009-2013 blev det 132 matcher och han noterades för 43 poäng. Den här säsongen slutade laget sexa i sin division och man missade därmed slutspelet. 
 
Intervjuserien kommer rulla vidare med ytterligare ett par nedslag i den nordamerikanska hockeyn innan den går på sommarvila. I nästa del tar vi ett snack med en väldigt lovande målvakt som redan hunnit med att göra succé och få en NHL-klubbs ögon på sig. 
 

Over there #6 - "Det är sjukt stort"

Vi inleder veckan med nästa del i intervjuserien där vi pratar med svenska spelare på andra sidan Atlanten. Idag har turen kommit till Adam Winborg, som är inne på sin andra säsong på det klassiska University of Michigan. 
 
Efter två säsonger i AIK's olika juniorlag valde du att flytta till andra sidan atlanten, hur kommer det sig att du tog det beslutet, och varför blev det just Green Bay Gamblers? 
Varför jag valde att lämna Sverige för USA var på grund av college hockeyn. Jag gillar det konceptet med att kunna kombinera skolan med elit nivå på ishockeyn. Varför det blev just Green Bay till att börja med var mest en tillfällighet, jag visade intresse till att jag ville komma över och spela juniorhockey och gå klart high school i USA och sen så slutade det med att Green Bay draftade mig. 
 
Efter en säsong i Green Bay tog du steget till NAHL där du hade tre, till synes, lyckade säsonger i Janesville. Hur skulle du summera din tid där? 
Jag gillade min tid I Janesville. I juniorhockeyn I USA spelas det väldigt många matcher och det gav mig tid att utveckla visa delar i mitt spel som jag behövde jobba på för att kunna ta nästa steg. Men jag trivdes där, jag hade en tränare som trodde på mig, bra lagkamrater, och bra träningsmöjligheter.
 
För två år sedan blev det tillsist spel i Collegeligan, hur gick tankarna innan du hamnade på University of Michigan? 
Jag pratede med några andra skolor också under tiden men under mitt “official visit” till Michigan så bestämde jag mig att jag ville komma hit. Under min tid här så hade jag hört en hel del om Michigans historia, och spelare som spelat där innan, som Carl Hagelin, Marty Turco, Brendan Morrison, Dylan Larkin, och så vidare. Så jag visste att det var ett bra hockeyprogram. Sen så är universitetet känt också för standarden på det akademiska, vilket gjorde det ännu enklare att välja Michigan. 
 
Hur skulle du säga att intresset kring ert lag är? 
Det är sjukt stort, mycket större än vad jag hade förväntat mig. Våra hemma matcher är alltid fullsatta, runt 6,000, och folk runtomkring vet alltid hur lagen på skolan presterar. Sen till borta matcher så är allt toppklass, vi flyger privat till i stort sätt alla bortamatcher, och alla lag i vår division, Big ten, säljer i stort sett ut alla matcher.
 
Winborg är inne på sin andra säsong i Michigan. 
 
Hur skulle du beskriva din roll i laget? 
Skulle beskriva den som en stark två-vägs center som kan pruducera offensivt men som också kan vara med och dödar utvisningar och så vidare.  
 
Er headcoach är något av en legend i Michigan, vilken typ av tränare skulle du säga att Mel Pearson är? 
Han är väldigt engagerad och det märks under våra matcher men han vill det bästa för laget och han fokuserar väldigt mycket på noggrannhet och fart.
 
Har tiden i nordamerika ändrat ditt sätt att spela på något speciellt sätt? 
De spelar på lite annat sätt här, allt är mycket mer rakt på mål, mycket mer fysiskt, och så vidare. Så skulle säga att jag har plockat up pen hel del på den biten. 
 
Hur ser en vanlig matchdag ut för dig, har du några speciella rutiner som du försöker göra?
Oftast på en matchdag har vi en morgonvärmning runt 10 för att sen ha lag, powerplay, och boxplay-möten innan lunch. Efter lunchen så brukar jag försöka att stänga ner allt I 2 timmar och ta en nap. Sen så gillar jag att komma till rinken 2.5h innan match start för att hinna äta något lätt, fixa till klubbor, och värma upp. Annat än det så gillar jag inte att ha för mycket små rutiner. 
 
När du började spela i nordamerika hade du två svenska lagkamrater i Green Bay, gjorde det att omställningen blev lättare för dig? 
Jag skulle säga det, vi kom bra överens och han (Fredrik Olofsson) var uppvuxen I USA så han förstod hur allt funkade här, det hjälpte absolut. 
 
Finns det någon spelare du mött under din tid i collegeligan som du blivit extra imponerad av? 
Det är många bra spelare I collegeligan så det är svårt att säga någon speciell, det flesta topplagen har 2-3 spelare som signar med ett NHL lag efter säsongen. Men skulle jag säga någon så skulle jag säga Cooper Marody som jag spelade med de senaste två åren, han skrev precis på med Edmonton Oilers. 
 
I den här intervjuserien pratar vi med svenska spelare på andra sidan atlanten, finns det någon du skulle vilja tipsa om? 
Nils Rygaard (Alaska), Martin Sundberg (Nebraska-Omaha), det är två killar som jag skulle tipsa om.
 
FAKTA: Adam Winborg 
Ålder: 23 år
Längd/Vikt: 188cm/91kg
Position: forward
Statistik 2017/18: 39 matcher, 8 poäng (3+5), 10 utvisningsminuter.
Meriter: TV-Pucken guld, 13 juniorlandskamper. 
 
FAKTA: University of Michigan 
Grundad: 1817 
Liga: NCAA
Arena: Yost Ice Arena (6637)
Coach: Mel Pearson (sedan 2017)
Svenska spelare genom tiderna: Adam Winborg, Carl Hagelin 
Kända spelare genom tiderna: Mike Knuble, Marty Turco, Brendan Morrison, Max Pacioretty
Kuriosa: Mel Pearson är en av collegehockeyns mest rutinerade tränare, han började som assisterande tränare i Michigan Tech redan 1982 och sedan dess har han varit aktiv i olika roller. 1988 blev han assisterande i University of Michigan och den rollen hade han fram till 1999. Pearson har även varit assisterande tränare för USA's juniorlandslag. 2011-17 var han huvudtränare i Michigan Tech men flyttade sedan tillbaka till University of Michigan.