Hockeyettan: Underskatta aldrig en kulturbärare
Ett oväntat val har blivit en riktig snackis i Hockeysverige.
Gårdagens snackis i svensk klubbhockey var, skandalen kring en spelare i SHL (ingen nämnd, ingen glömd), att BIK Karlskoga väljer att inte förlänga kontraktet med Carl Berglund. Forwarden är född i staden och har representerat klubben sedan den hette Bofors. Berglund har aldrig varit en utpräglad poängspelare men har i sin tur bjudit på ett hårt jobb och en uppoffrande speltid. Sånt som supportrar älskar. Därför är det extra överraskande att klubben väljer att säga tack men nej tack, 31-åringen är trots allt fyra genom tiderna när det kommer till spelade matcher.
Har man ögon och öron (vilket de flesta har) så borde de ansvariga i Karlskogaklubben vända blicken mot de brittiska öarna och se att det faktiskt är ganska viktigt vad supportrarna tycker. Att sälja eller göra sig av med en fixstjärna kan de flesta förstå, åtminstone på den här nivån där andra ligor kan konkurrera, men att nobba en riktig kulturbärare är svårare att acceptera. I alla serier finns det spelare som betyder extra mycket för både klubben och supportrarna och idag tänkte jag att vi skulle ta en titt på fem kulturbärare i Hockeyettan.
Johan Pettersson, Kalix
I det här fallet finns det ingen risk att Kalix skulle underskatta kulturbäraren Pettersson, utan honom skulle man vara ett helt annat lag. Den rutinerade backen har varit klubbens utan tvekan största stjärna sedan 2014 och år efter år frågar man (eller åtminstone jag) mig varför han inte spelar på en högre nivå. Förmodligen för att han trivs väldigt bra, 31-åringen sitter på ett kontrakt som sträcker sig över säsongen 22/23 så en hel del talar nog för att karriären så småningom kommer att rundas av i hemstaden.
Mikael Friberg, Kalmar
Är långt ifrån en lika utpräglad stjärna som Pettersson, men minst lika viktig på andra sätt. Friberg har varit med på resan som Kalmar har gjort de senaste åren och sånt ska man verkligen inte underskatta. Poängen har visserligen aldrig rasslat in men spelar man upp ett lag från anonyma division-3 till Hockeyettan så är man värd mycket, inte minst i supportrarnas ögon. 30-åringen har spenderat hela karriären i hemstaden men än är inget kontrakt skrivet för den kommande säsongen.
Johan Frick, Mariestad
Är bara 25 år gammal men ses redan som en riktig trotjänare som gjort väldigt mycket för sin moderklubb. Mariestad har haft några riktigt klassiska spelare genom åren men nu har de flesta tackar för sig, vilket gör Frick extra viktig. Den gångna säsongen var backens nionde i klubben där han numera även är lagkapten. Är ingen "flashig" spelare men står alltid för bra insatser och jobbar hårt för laget. Sånt är väldigt värdefullt.

I höst går Frick in på sin tionde i moderklubbens A-lag.
Foto: Alexander Viktorson
Rasmus Johansson, Nybro
Har hunnit med att representera många klubbar i de södra regionerna av landet men Nybro tycks vara nummer ett för den rutinerade backen. Har Vikings som moderklubb och den här säsongen har varit hans sjätte. Bär på ovärderlig rutin från diverse kvalspel och vet vad som krävs för att ta steget upp till Hockeyallsvenskan - något han lyckats med hela tre gånger. Sitter inte på något kontrakt men borde vara relativt given i lagbygget till den kommande säsongen.
Jakob Karlsson, Vimmerby
Säg Vimmerby så tänker de flesta på Karlsson och så är det även för folk som inte följer just Vimmerby, eller ens den södra serien. Forwarden är en profil som vågar säga vad han tycker och sånt är (oftast) populärt. Det känns som att han har varit med hur länge som helst, men Karlsson är faktiskt bara 31 år och då har han ändå hunnit med att spela allsvensk hockey med fem olika klubbar. Vimmerby är trots detta nummer ett, den här säsongen har varit forwardens sjunde i klubben och det vore väldigt konstigt om man inte vill förlänga hans kontrakt.
Det finns naturligtvis en hel rad kulturbärare som inte nämns i det här inlägget, ni får gärna komma med era egna förslag i kommentarsfältet!